Sök på hela sajten
Under vår rundresa funderade vi på många saker. De flesta fick vi svar på direkt eller under resans gång, men en del kollade jag upp när vi kom hem, och här är resultatet.
Wikipedia ger svar:
"Garp (fornisländska garpr), ursprungligen en oförfärad, stridsfärdig man, sedermera 'morsk man', 'översittare', var under medeltiden både i Sverige och Norge den vanliga benämningen på tyskar, särskilt brukligt såsom smädenamn på tyskar från hansestäderna. Ordet lever kvar som första sammansättningsled i åtskilliga ortnamn, såsom Garpenberg, Garphyttan, Garpström."
Källa: Wikipedia
Den man vi pratade med på Sundborns turistinformation 8/8 visste inte men hade en teori om att det kunde komma från kvinnornas hårknutar som ser ut som kullar.
På internet finns en annan förklaring:
"Namnet Kaukbacken kommer av Jamskans ord för att locka på boskap, att kauka. I Dalarna heter samma sak att kulla (därav ordet dalkulla)."
Källa: www.webhackande.se/kaukbacken/main.html - finns inte kvar
Och i DN:s språkspalt av Catharina Grünbaum finns en tredje förklaring (här bara ett utdrag):
"Kulla har kommit att bli ett ord för dalkvinna, men det har haft en mycket vidare spridning än så. Det har helt enkelt betytt 'kvinna', 'käresta' och har använts om kvinnor från allmogen. I språkbruket i Dalarna skiljer man mellan kulla (ogift kvinna) och kelling, det vill säga käring (gift) när man talar om enskilda kvinnspersoner.
Ordet kulla är släkt med kullig i till exempel kullig boskap, det vill säga boskap utan horn.
Hur det riktigt hänger samman upplyser inte ordböckerna, men man kan tänka sig att kvinnor liknas vid kritter som inte har något att stångas med, i motsats till hornstarka tjurar och bockar och baggar."
Källa: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=515412&viewAll=true - finns inte kvar
Ur Nationalencyklopedin:
"Sters, störs, stårris m.fl., dialektformer av stekarhus. Med detta avsågs i skånska allmogebyggnader det utrymme på andra sidan köket, från stugan räknat, där man brukade byka, baka och brygga m.m. I norra Sverige är sters ett enkelt, separat hus, ett uthus eller kokhus, ibland även använt som sovhus, särskilt på fäbodar."
Ur Nationalencyklopedin:
"Laxknut, typ av slätknut (knut utan utskjutande skalle) i timmerbyggnadskonstruktioner och, ännu vanligare, i starkt byggda lådor eller kistor. Ändarna är urhuggna i laxstjärtformade tappar, där det ena trästyckets tunga (tapp) griper in i det andra trästyckets mellanrum. Inom snickeri kallas konstruktionsmetoden sinkning."
En bra bild, tagen från Wikimedia Commons:
Sankt Mikael och draken visade sig vara Mora kommuns symbol, och de finns också i kommunens vapensköld.
Varför är då Sankt Mikael symbol för Mora Kommun? Något exakt svar finns inte, säger man på Mora kommuns hemsida, men det har gjorts en del efterforskningar som man kan läsa om här:
Efter telefonsamtal med gruvmuseet och Zorngården har det här blivit ett riktigt mysterium. Där vet de nämligen inte alls vilket skrin jag pratar om! Visserligen ringde jag ett halvår efter vår resa, men ändå - både Gunilla och jag såg skrinet två gånger och vi såg inte i syne! Synnerligen mystiskt...
Han bestämde det inte själv. Ur Wikipedia:
"Ericssons önskan hade varit att bli begravd i Sverige och USAs regering beredde honom en 'likfärd, som icke har sitt motstycke i den historiska tiden', där två nationer förenades i hedrandet av hans minne. Sedan Ericssons kvarlevor under stora högtidligheter förts ombord på pansarkryssaren 'Baltimore', fördes kistan till det gamla hemlandet och emottogs i Stockholm 16 september 1890, under hedersbetygelser och fördes vidare på järnväg till Värmland. På en kulle på Filipstads kyrkogård invigdes 30 september 1895 hans gravkapell, ett i kraftiga former hållet arkitekturverk av H. Hedlund och Y. Rasmussen i Göteborg."
Källa: Wikipedia - John Ericsson
I Wikipedia finns den här bilden av mausoleet:
Ja, det finns fler mausoleer i Sverige. Se t.ex. Wikipedia.
Möjligen finns det inget lika storslaget som John Ericssons.
Om de nymfliknande figurerna har jag inte hittat något alls. Jag hittar bara en gammal beskrivning av predikstolen, och där nämns bara den övre delen:
"Predikstolen är sirad med till större delen förgyldt snidverk. Dess tak är med sina många ornamenter hotande tungt. En mängd englar med basuner stå der placerade och ofvanom dessa Christus, trampande på ormen. Frälsaren håller i handen en fana. Hufvudet med sin vidlyftiga strålgloria liknar en plumpt arbetad sol."
Källa: www.kulturkoppra.se/istid/page.php?id=3176 - finns inte kvar
7/8 > 8/8 > 9/8 > 10/8 > 11/8 > 12/8 > 13/8 > 14/8 >
© Madeleine Midenstrand 2007–2024 — Uppdaterad 2022-01-02