Sök på hela sajten

Sockerberoende

Socker fungerar som vilken annan drog som helst  hjarna

Den som till äventyrs tror att en sockerberoende person bara är en godisgris och att det väl inte är så farligt, misstar sig grundligt. Det är nämligen samma ämnen (signalsubstanser) och samma processer i hjärnan som är inblandade vid alla former av beroende, och därför fungerar alla beroendeframkallande droger på liknande sätt. Socker påverkar alltså samma biokemiska system i kroppen som droger av typen morfin och heroin gör, med både beroende och abstinens. (Utan att känna till detta hade jag själv redan länge jämfört mitt eget missbruk med en alkoholists eller en narkomans.) Lika lite som en alkoholist kan dricka "bara lite" alkohol eller en heroinmissbrukare kan ta "bara ett par" sprutor kan en sockerberoende äta "bara lite" socker. När man börjar stoppa i sig kan man inte sluta förrän man blir nödd och tvungen. Drogen blir till det allra viktigaste i ens liv, och man vill ha den så intensivt och kompromisslöst att allt annat blir oviktigt, till och med jobbet, vänner eller viktiga tider som ska passas. Det är alltså det som är skillnaden mellan beroende och icke-beroende – den beroende är slav under drogen, drogen är herre i den beroendes liv. Det är något väsensskilt från att vara godissugen. En beroende person kan inte heller botas utan måste helt enkelt lära sig att leva utan sin drog. Det är alltså inget känslomässigt behov utan ett fysiologiskt, ända nere på cellnivå. En del forskare anser att vi sockerkänsliga är födda med låga betaendorfinnivåer, vilket innebär att vi reagerar starkare än andra på alla substanser som får hjärnan att producera betaendorfin.

Det är inte heller bara sött vi reagerar på, utan också fett - och vi jagar så dåligt fett som möjligt (mättat, härdat). Liksom socker är också fett kopplat till betaendorfinsystemet och sannolikt fungerar även fett som en opioid. Att det är både socker och fett man frossar vet varenda en som lever som jag gjorde.

 

losviktsgodis

 

Jag var för övrigt "periodare", jag frossade alltså inte konstant utan i perioder, precis som en alkoholist. Mitt liv bestod av alternerande frossar- och späkarperioder, och under späkarperioderna åt jag sunt, motionerade, var smal och mådde toppen. Då förespråkade jag ivrigt att nyckeln till hälsa är rätt kost och motion. Men det hjälpte inte - ofelbart föll jag ner i träsket igen. Varenda gång. Det var en ständig bergochdalbana i ätande, vikt (upp till 20 kilo upp och ner hela tiden, som en jojo), humör, energi, hälsa och effektivitet. När en frossarperiod tog slut var det bokstavligen som att "vakna upp" och se världen med helt nya ögon. Frossarperioderna kunde vara i dagar, veckor, månader eller år, späkarperioderna var alltid kortare: dagar, veckor eller månader, aldrig år. Den sista frossarperioden varade i nästan två och ett halvt år.

Alla som dricker alkohol är inte alkoholister, och alla som äter socker är inte heller sockermissbrukare. Men vitt socker innehåller absolut ingenting som vår kropp behöver, tvärtom, det är en produkt som är helt befriad från vitaminer, mineraler, fibrer och andra näringsämnen. Den som säger "men kroppen behöver ju socker, det är hjärnans bränsle!" blandar ihop socker och glukos. Glukos finns i kolhydrater, och liksom det finns bra och dåligt fett finns det bra och dåliga kolhydrater. Vitt socker är värdelösa kolhydrater. WHO anser att vi i västvärlden drastiskt måste sänka vår sockerkonsumtion på grund av alla sjukdomar och krämpor som den orsakar. Raden av sjukdomar som direkt eller indirekt orsakas av socker är nämligen skrämmande lång, med diabetes i spetsen. Och Finland och Sverige toppar faktiskt listan över barn och ungdomar som insjuknar i diabetes. För forskarna är det ingen ny kunskap. Redan på 1960-talet stod det i en amerikansk tidskrift: "Socker, för var tionde person, är dödlig mat och banar väg för hundratals fysiska, neurotiska och psykotiska symtom." I dag är det betydligt fler än var tionde person som är sockerkänsliga. Och alltför hög sockerkonsumtion rör de allra flesta människorna i hela västvärlden, även om långt ifrån alla är sockerberoende.

 

Ursprungligen skrivet 2007.

 

Se också Sanna Ehdins blogg Socker är en skadlig drog, skriven 13 år efter att jag skrev mina sidor här.

 

 

© Madeleine Midenstrand 2007–2024 — Uppdaterad 2022-01-02

Läs mer:

 

Sidan 1: Jag är sockerberoende

Sidan 2: Socker fungerar som vilken annan drog som helst

Sidan 3: Socker i livsmedel

Sidan 4: De effekter socker hade på mig

Sidan 5: Efter sockret

Sidan 6: Min mathållning

Sidan 7: Återfallet

Sidan 8: Lästips

Madeleine

Översätt sidan!